Serieforskare, kulturskribent och biträdande professor vid Linköpings universitet. Skriver regelbundet om tecknade serier för Expressen och The Comics Journal. Författare till sju böcker och tilldelades Svenska Serieakademins Adamson-diplom för den kritikerrosade När Fantomen blev svensk med motiveringen ”en klassiker i vardande”. Hedrande benämnd som ”Sveriges utan konkurrens bästa serieskribent” av tidskriften Det Grymma Svärdet. Fil. Dr. och docent. Leder ett forskningsprojekt om tecknade serier som underlag för normkritiska diskussioner finansierat av Vetenskapsrådet. Sitter i juryn för Urhunden. Har tidigare varit verksam som universitetslektor vid University of Glasgow samt gästforskare vid Duke University, University of Oxford, Sciences Po (Paris), Ghent University och Université Bordeaux-Montaigne.
Kamrat Bamse: Revolution och klasskamp i 70-talets svenska serier (Verbal 2026)
Under 1970-talet svepte vänstervindar genom Sverige – och rakt in i seriernas värld. Plötsligt fylldes rutorna av klasskamp, befrielserörelser och onda direktörer, men också fascistiska statskupper och blågul slavhandel. Orättvisorna hemma och ute i världen fick pratbubblorna att koka och försäljningssiffrorna att gå i taket. Till och med de mest kommersiella serierna ägnade sig åt revolutionsromantik och internationell solidaritet. För att inte nämna en och en annan slängkyss till Mao eller Fidel Castro.
I Kamrat Bamse tar serieforskaren Robert Aman med oss till en tid då serierna stod mitt i samhällsdebatten. Vi får möta ett Sverige i en politisk och social brytningstid genom några av tidens mest inflytelserika serier: Bamse, Johan Vilde, Mystiska 2:an och Tumac. Här sitter åsikterna på första parkett, paketerade i ett format som når långt utanför de politiska rörelsernas vanliga kretsar.
***
”Så även om inte heller seriernas 1968 ledde till någon revolution, går det fortfarande att njuta av försöket. Och både underhållas och bildas av Robert Amans bok.” – Andreas Ericson, Expressen
”En välskriven och intressant bok om politiska serier under ett årtionde då serieförsäljningen slog ständiga rekord. Aman befäster sin position som Sveriges ledande serieforskare och är man intresserad av serier eller svensk 70-talshistoria är Kamrat Bamse: Revolution och klasskamp i 70-talets svenska serier given läsning!” – Christian Schremser, Fokus
”Aman analyserar serierna ur ett kulturellt perspektiv genom att placera dem i sitt sammanhang och anknyta till samhällsdebatten. Detta ger ett ramverk för förståelse av dessa barn- och ungdomsserier, vars tydliga politiska budskap kan framstå som konfunderande för en nutida läsare, men som var en självklarhet på det politiska 70-talet.” – Fredrik Strömberg, Svenska Dagbladet
”Det som gör boken fängslande är Amans förmåga att kombinera akademisk skärpa med en genuin kärlek till seriemediet. Aman skriver med en lätthet som gör boken till ett rent nöje att läsa, och han lyckas sätta fingret på varför dessa serier provocerade samtiden – och varför de fortfarande känns relevanta i dag.” – Viktor Andersson, BTJ
Serier för vuxna: Epix och den svenska serierevolutionen (Lystring 2024)
Under 80-talet förändrades den svenska seriekulturen i grunden. Ingen symboliserar denna förändring mer än den excentriske Horst Schröder och hans förlag Epix. I Epix, Pox, Tung Metall och en rad andra tidningar introducerade Schröder svenska läsare till tidens mest betydelsefulla serier från hela världen. Allt tydligt märkt med ”Serier för vuxna” i ena hörnet på omslagen för att markera att det rörde sig om ett innehåll väsensskilt från Kalle Anka eller Fantomen. Under en period på tio år fick Epix uppleva både triumfer och skandaler. Nu berättar alla inblandade för första gången hela historien om det mytomspunna förlaget som var en adrenalinspruta rätt i hjärtat på serie-Sverige.
Robert Aman – kulturskribent och serieforskare – har inte bara intervjuat Schröder och Epix-redaktionens mångtaliga medarbetare, utan även svenska och internationella seriestjärnor som publicerat sig i Epix tidningar, konkurrenter som gått i klinch med Schröder (eller tvärtom), journalister som rapporterat om förlagets förehavanden, kritiker och aktivister som helst av allt önskade att tidningar som Epix och Pox inte existerade. Och många fler.
Serier för vuxna berättar ett stycke vild och lätt osannolik litteraturhistoria. Kokain gömt i kopieringsmaskinen, åtal för olaga våldspornografi och en kidnappning av en femåring är endast några av de ämnen som berörs. Men framför allt är det en berättelse om en grupp unga eldsjälar, övertygade om att seriekonsten är ämnad för något större. Denna bok slungar läsaren tillbaka till 80-talet och innanför väggarna hos redaktionen på Frejgatan 19 i Stockholm, där luften var tjock av stora förhoppningar, brinnande entusiasm, gnisslande konflikter – och svart rök från Horsts pipa.
***
”Amans bok är en kulturgärning i sig.” – Mattias Oscarsson, Sydsvenskan
”Den här ovärderliga volymen på 272 sidor i färg tillhör det bästa jag någonsin har läst när det gäller facklitteratur om serier.” – Ingemar Bengtsson, förläggare Optimal Press
”Aman skildrar förtjänstfullt genomslaget, kontroverserna och framför allt serierna. Beskrivningen av seriernas tillkomst ger en fascinerande inblick i en kaosartad och kreativ värld, som verkligen kommer till sin rätt i denna piggt formgivna volym som naturligtvis är rik på illustrationer. Det omfattande materialet till trots är det en mycket tillgänglig bok genom sin eleganta struktur med kärnfulla och intresseväckande introduktioner till varje kapitel, varierad text och foton och illustrationer på så gott som varje uppslag. Serier för vuxna är en guldgruva såväl för den intresserade av seriemarknaden som modern svensk förlagshistoria.” – Martin Dahlén, BTJ
”Ett viktigt tillskott till svensk och internationell litteraturhistoria.” – Nina Lekander, Expressen
”Robert Aman har verkligen gjort ett stordåd då han letat upp och intervjuat i stort sett alla som var inne på redaktionen och vände. Dessutom med den vetenskapliga stringens ämnet förtjänar. En formidabel forskargärning som justerar bilden av seriernas 1980-tal.” – professor Gunnar Krantz, Malmö universitet
”Om Sture Hegerfors skrev 1960- och 1970-talens viktigaste svenska böcker om tecknade serier, och om Horst Schröder skrev 1980-talets, så har Robert Aman med Serier för vuxna skrivit inte bara 2020-talets viktigaste bok om tecknade serier, utan även 2000-talets.” – Pidde Andersson, Svenska Serieakademin
”Amans Serier för vuxna är ett seriehistoriskt storverk.” – Fredrik Af Trampe, Della Morte
”Robert Amans bok om Horst Schröders livsgärning har gjort ett välförtjänt segertåg genom kulturvärlden, och i synnerhet då Seriesverige. […] Bild & Bubbla kan inte göra annat än ansluta sig till hyllningskören. Rekommenderas helhjärtat!” – David Haglund, Bild & Bubbla
När Fantomen blev svensk: Vänsterns världsbild i trikå (Daidalos 2022)
Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte?
Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.
Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser Expressen. I sin bok undersöker Robert Aman hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut.
Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid.
***
”En klassiker i vardande.” – Svenska Serieakademin
”Aman har rott i land något så ovanligt som ett folkbildande uppdrag som lyckas beröra alla: nostalgiska gubbar, Sverigevänner, gammelvänster och postkoloniala teoretiker förenen eder! […] Aman har en särskild förmåga att skissa en komplicerad och motsägelsefull bild, både av sitt analysmaterial och av samhället i stort, utan att bli långrandig.” – Valerie Kyeyune Backström, Expressen
”Aman har åstadkommit en välskriven och underhållande bok som med breda idéhistoriska utblickar både redogör för en fascinerande historia och ger en omfattande inblick i hur en serietidning aktivt kunde spegla 1970-talets tidsanda.” – David Gedin, Svenska Dagbladet
”I en underhållande och skarp analys undersöker Robert Aman hur en amerikansk superhjälte blev en osannolikt stark ’svensk’ populärkulturell ikon och ideologisk kraft.” – Erik Jersenius, Corren
”Varför blev Fantomen så otroligt populär i Sverige? Amans välskrivna och gediget researchade bok ger svar på en del saker jag emellanåt undrat över.” – Joakim Lindengren, Dagens Nyheter
”När Fantomen blev svensk: vänsterns världsbild i trikå är en synnerligen intressant bok, som beskriver en viktig del av svensk seriehistoria och en tid då seriehjältar kunde slåss mot ’kapitalister’ utan att någon höjde på ögonbrynen.” – Christian Schremser, VLT
”Robert Aman visar i När Fantomen blev svensk hur Fantomen förvandlades från kolonialherre till modern superhjälte som kämpade för förtryckta folks rättigheter. […] Aman visar övertygande att Fantomen-redaktionen helt enkelt försökte anpassa sig till den rådande opinionen i Sverige under 1970- och 1980-talet.” – Kalle Holmqvist, Aftonbladet